Thank you The Peak

Om det inte vore för att jag upptäckte The Peak, ett litet (okej det känns inte så litet när man går 5 km uppåt) berg i mitten av Hong Kong Island man kan göra en hike upp till och vandra runt på flera hike led och njuta av utsikten och naturen (och ensamheten), så skulle jag helt ärligt nästan säga jag hatar Hong Kong. 


Det lät ju lite hårt sagt? Att jag skulle hata HK om det inte vore för ett fjuttigt berg? Men nej jag är verkligen inte en stor stads människa, iaf inte i denhär fasen av mitt liv. Som tur har Hong Kong natur runt sig, som tur. Hong Kong är väldigt stort och består av mainland och öar (HK Island är "centrumet"), så hatar gör jag ju inte, det finns alltför mycket att se för att säga HK bara är en storstad. Men anyway, det ÄR en storstad. Och jag är inte en storstads tjej.

Pamper yourself

Alltså att fixa naglarna i Hong Kong trodde jag skulle bli en super enkel mission att checka av på todo listan. Men hell no vad det skulle vara invecklat!!! Det finns miljoner salonger, men att först och främst hitta dem är en pina. På nedersta våningen, utanför, av alla skyskrapor har de en massa skyltningar om nagel salonger hit och dit inne i byggnaderna. F4 Nail Nail, F8 Super Nail, F10 Super Duper Nail osv osv. Okej så man tar hissen upp och checkar in ställena som ligger i typ små lägenheter, som alla tydligen inte snackar Engelska eller har lediga tider eller super långa vänte tider eller inte gör extensions eller något annat som inte bara är som jag vill ha det. Så att fixa naglar för mej har tagit 2 dagar, sökandet väntandet och ja eh. Tillbaka i i-landsproblemens värld igen... Men livet i Pessilandia känns faktiskt minst 10% bättre med fina fräscha naglar. Skojar inte. Tatattaaaaa titta fina va! *publikens åååhwow*


Dyraste jävla naglarna jag någonsin betalt för. Men också de snyggaste! Och ja, jag har gift mej med mej själv, fast på höger hand, i Australien med en silver ring jag bär 24/7 sen ett par månader tillbaka, älskar den. 

När jag nu var igång med att skämma bort mej själv och slösa pengar (jag har en regel, när det kommer till pengar i något som har med mej själv och min kropp är det okej att spendera ett högre pris. Hudkrämer, naglar, lpg, gym, vitaminer osv får absolut kosta vad det vill får det är en investering i mej) betalade jag nog världens dyraste solarie. Solade 8 minuter och uträknat blev priset 2.5€ / minut. Omg ja matteskenier det är 20€ för 8 minuter. Vad prioriterar jag här i livet och på min resa riktigt och hur många miljoner har jag? Eeh. Anything and Everything that makes me happy. 


You know what i mean

En annan grej med iPhone... 
Autokorekt är inte lika bra som på Android.

 
Damp där.

To be Lonely

Det känns som jag spenderar många sånahär timmar i Hong Kong. Väntande med eller utan mitt bagage på olika Starbucks. Negativa med det: jag dricker svindyr kalori bombarderande kaffe, Positiva: att jag kan. Inte kan slösa mina pengar på att bli tjock och kaffe beroende, utan att jag kan sitta ensam, slappa av med en bok på ett café i en stor stad. Det älskar jag. 



Jag är en människa som gillar göra sånahär saker, spendera tid ensam. Jag är en sån som skulle gå på bio ensam, gå ut och äta ensam, vara offentligt ensam. Vilket är uteslutande, fel, konstigt, obekvämt och något som skulle försöka undvikas för en del människor, även för mej för bara något år sedan? Att visa sig själv vara ensam är något dåligt, för ingen vill vara ensam, ordet ensam är ett dåligt och negativt ord, om du är ensam är det synd om dej, du har inga vänner, du är konstig, outsider och ja det är helt enkelt super synd om dej. Men det är det ju inte. Det är ju raka motsatsen. Du är stark och bekväm i dej själv till en sån stor grad att du kan vara ensam. Så låt oss kalla det självständig istället för ensam.

Yay or Nay pyjamas?



Behöver jag en ny pyjamas? Nej. Behöver jag en pyjamas med unicorns? Alltid. Eller?

iPhone is too awesome

Okej iPhone, jag ger upp, jag fattar verkligen mej inte på awesomenessen med dem. Den är säkert sjukt bra, det är den ju också - Google it. Men den passar bara helt enkelt inte mejJag kommer absolut sälja bort den whenever jag får typ chansen för det. 



Någon intresserad av en SUPERULTRADUPERMEGABRAAWESOME svart 64 Gb iPhone 6 som är använd löjligt lite i två månadader med minimalt om inte noll skråmor, repor eller andra tråkigheter, den kommer med ett extra köpt glasskydd cover på framsidan och girly girly cover runt den så den är och har alltid varit skyddad. Pluss oanvända hörlurar och laddare. Och förpackningen, bruksanvisningarna, kvitto också om ni har lust till de. Pluss coolhets gradern lite högre än andra eftersom den e köpt i Aussie. Köp bort denna awesome hypade telefon som är värd 999 australienska dollar och säljs för eeh jag vet inte. Den e super awesome, därför jag inte klarar av att ha den och behöver en Android.


Eeh, tur att jag inte vidare-utbildade mej efter Handelsskolan, jag är inte så bra till detdär med trovärdig säljande.. Nej men seriöst, hojta till om ni är intresserade! Den är värd och betald för över 750€, om någon ger 600€ för den ser jag till att skicka den på posten imorgon. 

"Just be Careful"

 Jag kör på Couchsurfing här i Hong Kong också, och jag har ju alltid snackat så gott om CS och hur bra det är och allting. Jag kan erkänna jag hade en dålig magkänsla över en tidigare host i Australien, men inget dåligt hände och inget fel med att vara en weirdo som får mej bara lite på helspänn och stressad. Vi hade några stycken weirdos Madde och jag tillsammans också, men allt är 200 gånger mer avslappnat när man är två som här hemma hos en främling än ensam.
 

 Förutom han har det inte varit några större konstig feelis problem med några, men här i Hong Kong har jag verkligen haft en riktigt märklig en igår. Nej mamma jag textade inte dej om dethär för jag ville inte hjälplöst oroa dej, däremot tog jag kontakt med 2 personer här i Hong Kong (min första Couchsurfing host, och min fotograf vän) och berättade om min situation och oro eftersom de har chans att "rädda" mej och göra något om något händer.
 

Så whats The problem, vad hände?  

Couchsurfing funkar ju alltså så att man tar kontakt online med personer som bor i en stad man vill stanna i. Jag har kört på att göra officiella announcement på CS när jag kommer till ett ställe, där de boende i området ser att aha denhär personen kommer då eller då och de kan sända mej ett meddelande och erbjuda mej att stanna hos dem om de har lust. I Hong Kong fick jag oväntat 30+ meddelanden om erbjudanden. En del seriösare än andra och man kan normalt snabbt se igenom vilka som är weirdos och vilka som är normala. Alla har en profil på CS var de skriver en liten trudelutt om sig själv, men viktigaste avdelningen är var tidigare surfare kan ge positive, neutral eller negative kommentar över deras vistelse, både värdar och surfare får betyg över hur de är. Såklart inte jag stannar hos någon med negativa kommentarer, och såklart jag inte stannar hos någon med inga som helst tidigare kommentarer från surfare. Eller någon med konstig beskrivning om deras orsak varför de har CS. 
 
Här kommer exempel på personer jag artigt tackar nej till.
 


Jag HATAR när folk skriver något som helst med "drink". Typ att de inte kan ha mej där men vi kan mötas för en drink, vi kan ta en drink, vi kan gå ut på en drink, drink drink jävla fucking drink. I min profil har jag klart och tydligt skrivit att jag dricker inte alkohol - är det inte rätt uppenbart att jag inte vill gå ut och ta en DRINK.
 
Så nej jag är inte hjärndöd och naiv (Inte SÅ naiv) när jag väljer vem jag åker hem till. Men denhär gången hade jag uppenbarligen fel känsla. Eller egentligen vet jag egentligen inte om jag hade det?? Mitt omdöme är bra. Jag hade en bra känsla efter att ha skrivit med personen och checkat upp han online. Jag hade en bra känsla vid första intrycket och mötet med honom i den lilla byn långt utanför Hong Kongs city kaos, och jag hade en bra känsla fortfarande efter en timme runt honom. ENDA TILLS jag fick HÖRA annat. Av en främmande dam på gatan. 
 
Mitt intryck av Hong Kongare är att de inte är pratglada, lägger sig i eller bryr sig destu mer i andras liv så om en dam står utanför en offentlig toalett för att vänta på att jag ska komma ut för att berätta och varna om denhär mannen hon sett mej och mitt bagage tillsammans med så blinkar det stora varningssignalerna. Han väntade med mitt bagage på andra sidan byggnaden så han hade ingen aning jag blev varnad. Hon sa "are you staying with that man? The black man? I'm telling you, just be careful." och hon ville gå, så hon inte skulle framstå som en psyko, utan bara säga de orden till mej så hon hade sagt det, så hon skulle kunna sova om natten, men jag sa till henne nej seriöst va snackar du om JA jag gör Couchsurfing och ska hem till honom snälla du måste säga mer om vad du snackar om!!! 
 


Hon skulle med samma buss som vi skulle åka från den lilla byn med, till ett ännu mindre ställe, så jag gissar det är en alla känner alla känsla av ställe och hon berättade om att denhär mannen ofta har västerländska kvinnor över till sitt. Han bor ute i skogen, inga grannar och det händer då och då folk går förbi där med sina hundar, men that is it. Hon berättade om att det varit en västerländsk tjej där som hade escaped, sprungit igenom skogen för att få hjälp och med hjälpens hjälp gått tillbaka dit för att ta sitt pick och pack och åka därifrån. Hon snackade om våldtäkt, eller våldtäkts försök. Just be careful. Om jag känner någon annan i Hong Kong ska jag nog ta kontakt med dem, bara jag kan stanna någon annanstans än med denhär mannen vore det bra. Vet ni hur skrämmande dethär är att höra? 


Jag blev ju livrädd men allt kändes för konstigt för att backa ur, gå tillbaka till honom och säga hej jag snackade med en tant som sa du är en weirdo, våldtäktsman, psyco så eh ja alltså bye. För JAG hade ju inga dåliga vibbar över denhär mannen, det var damen (fullständigt psykiskt frisk, normal vänlig dam) som skrämt upp mej. Så jag åkte rädd i bussen tillsammans med honom mot hans hem. Vi hoppade av vid en busshållplats som var mitten på en väg, damen i samma bus mimerade orden be careful och krossade hennes fingrar till mej när jag steg ur, and och jag gick igenom skogen i 2km (inga grannar, ingenting) och kommer fram till hans lilla stuga. Village-house. Inget wi-fi, ingenting. Jag har inget Hong Kong sim kort till telefonen, så ingen möjlighet till yttre kontakt. Så jag bad han dela sitt mobila wi-fi med mej så "jag kan texta mamma", men bara 5 minuter för det var så dyrt för honom, och jag textade direkt över till de 2 i Hong Kong och berättade om min situation. Om något konstigt skulle hända vet de var jag är, jag skulle fixa hjälp och ringa dem. Bara så de var beredda och visste. De sa till mej sticka därifrån, inte ens riskera en natt. Men jag hade ju ingen dålig känsla över situationen. Ja han var weirdo, helt solklart, en del udda grejer och uppförande osv, men jag har stött på värre och han rörde inte mej eller skrämde mej. Men allt han gjorde och sa blev endå till något oroande för mej eftersom vad damen sagt. Och inte för att vara sån, för jag är absolut inte rasist, men alla svartasvarta män jag har haft att göras med i olika situationer (typ 3-4 stycken, inom modell branschen mest) har det varit något märkligt över. Av ett eller andra själ har de inte mentalt funkat riktigt mellan dem och mej. Det har absolut inget att göra med att de e svarta, det vet jag ju, det kunde lika gärna ha råkat vara rödhåriga eller Asiater eller alla med fräknar eller grodtår eller vad som helst, det råkar bara vara så personligheten hos de svarta männen jag har tidigare varit runt och erfarenhet från är märkliga upplevelser, så jag förknippar dem med det. Pluss mentaliteten är annorlunda mellan världsdelar, denhär mannen är från Afrika med 10 år i Hong Kong, och jag dömmer inte men Afrikaner har en annan mentalitet till kvinnor än vad västerländska män. Likväl har Araber, Asiater, din granne, vilka fan som helst, vi alla är olika! Jag dömmer inte och drar inte alla över någon som helst samma kamm , I'm just saying.
 
Var han bodde var det perfektaste stället jag varit på på länge. Det var så avslappnande, det var rakt nere vid en sjö och så vackert. Men jag kunde ju inte slappna av efter vad jag fått höra!! Livrädd att jag skulle behöva fly när som helst. Sov situationen var också rätt märklig. Jag kunde sova på en madrass inne i köket, som var ett rum med bara hade en dörr in från utsidan. Han skulle sova på soffgruppen utomhus. Jag bad att få sova utomhus, bara för att jag kan fly om något skulle hända och för att jag faktiskt älskar sova utomhus. Jag gick tidigt och lag mej för jag var faktiskt trött, jag sov med en vass pinsett i handen så jag kunde punktera hans hals eller picka ut ögonen eller vad som helst på honom om han skulle attackera mej om natten. Jag sov ju inte riktigt bra liggande där beredd att döda. Men jag drömde om vårt sommarhus i Finland och plötsligt var det klockan 10 om morgonen. Jag hade redan bestämt att jag skulle fly när han åkte till jobbet. För lite konstigt situation att behöva förklara att jag var rädd för han, fast inte egentligen, men bara efter att ha hört att han e en våldtäktsman att ja tja det är nog bäst att jag ska dra vidare. Bäst att göra det när han inte är där, så han inte flippar eller något. 
 
 
Varför stannade jag, riskerade jag, ens att vara där en natt om jag var rädd? Ens liv är inte värt risker! Först och främst för att JAG PERSONLIGEN hade minimal dålig feelis över honom. Som sagt han var en weirdo, men jag har träffat värre. Min magkänsla sa inte spring NU. Och han hade tron om att jag skulle stanna där 3 nätter - första natten skulle inte vara natten han skulle våldföra sig på mej om det skulle ske. Kanske andra eller tredje. Om han bara trodde jag skulle stanna längre skulle jag nog vara okej. Och det var jag. När jag vaknade om morgonen kände jag mej nästan dum för att ha varit så rädd. Han var hur trevlig och snäll som helst, gjorde mat till mej igår (även fast jag var lite rädd att se hur hanterade och högg o den frysta hela kycklingen - tack skräckfilms tittande för att tro en person är en mördare från hur de hanterar en kniv?) han bodde på det perfekta stället och inget dåligt hade hänt. Jag skulle älskat hela situationen OM det inte var för damen. Jag skulle också med all 100% säkerhet stannat där i 3 dagar om det inte var för vad damen sagt. Jag skulle nog till och med ha stannat där efter vad damen sagt om jag bara skulle haft wi-fi och grannar runt om. 
 

Jag ville såklart inte riskera något mer än vad jag gjorde så jag åkte nästa dag. 
 

A day in Hong Kong

Okej, nu kan jag så småningom börja säga jag gillar Hong Kong. Dethär är vad jag gillar. Behöver. Om en ställe kan ge mej natur, ensamhet och havet så är jag glad. Lyckligaste.


Ja det är svinkallt i Hong Kong. Har panik över att min perfekta solbränna (alltså perfekta, random folk stoppar mej på gatan för att fråga hur jag kan vara så brun, hänt både i Nam och här) kommer tyna bort inom en vecka (tillräckligt bra orsak att boka biljett till nästa soliga land???). Och ja jag älskar min nya North Face jacka som är super Pessig. 



Anyway besökte en fishing village som heter Tai O i Hong Kong idag. Kan inte ens fatta hur glad jag var att det kändes som Vietnam (vilket alltså inte är något bra? Smutsigt, back to 1800 talet feelis, fattigt, simpelt och eländigt? Som sagt, jag är en vanemänniska och älskar saker jag kan känna igen), och gick uppför ett litet berg varifrån man skulle kunna se de kinesiska vita delfinerna, vilket jag såg noll av men fick vara tillbaka i moder natur för en lång stund var jag bara satt helt ensam och njöt i över en 1 timme. Breath out hate, breath in love typ, blev väldigt renad i sinnet där.


Innan dess mötte jag upp med en fotograf vän som jag lärde känna i Miami 1,5 år sedan. Han är från Hong Kong fast bor i USA men råkade vara här nu så vi möttes upp och han tog mej till ett tempel jag aldrig skulle sett om det inte vore för han. Det är det bästa med att känna människor över hela världen, du behöver inte vara en turist, du blir till en resenär och ser så mycket mer än vad turisterna ser.


Choose another way




Walk The Walk

Man lär känna en stad bäst till fots! Men det här var kanske lite o överdriva? 


Nästan 40 kilometer? Okej Jessica lugna ner dej va... Tränar du inför pilgrimsvandringar eller? Eller ett walkaton (maraton fast gående!)?

Jaha hur e Hong Kong då? Ja tja först av allt är jag en vane människa och jag trivs inte i något helt nytt, kaotiskt innan jag kommit igång och förstår mej på det. För det andra förstår jag inte varför jag envisas med att åka till stor städer för jag vet inte hur många gånger jag behöver bevisa det för mej själv att jag inte är en storstads människa. Pluss jag känner mej förfärlig med att spendera mer pengar på en Starbucks kaffe här än vad en natt på ett hostell eller guesthouse i Vietnam kostar. Jag vet att allt kommer kännas dyrt efter 40 dagar i SydAsien men HK är endå förbannat dyrt.. 


Jag vill tycka om Hong Kong, jag kommer så småningom in i det och ja tja, innan det gått ett par dagar ska jag nog inte ge ut en åsikt om det.

Welcome to Hong Kong

Hello Hong Kong! Back into den normala världen då. Smink, Starbucks, urringning och kläder som sitter tight. Jag hade redan hunnit glömma bort hur jag faktiskt helt enkelt ser ut "normalt". Nu ska bara gel naglar fixas så känner jag mej igen som den sidan av Pessi ni ser och känner. 


And about HK? Way to easy redan, allt på engelska, civiliserat, dyrt och nice. Dethär blir nog bra.

Needles



Changi AirPort & Singapore

Ja alltså tanken var ju alltså jag skulle komma till Singapore runt kl 17, åka in till stan och chilla ett par timmar innan jag åker tillbaka till flygplatsen och chillar där tills mitt flyg till HK lyfter klockan 06. 13 timmar i Singapore blir bra. Men Singapore Airport är amazing, och har ALLT. Alltså, hotell, swimmingpool, gym, butterfly garden, solros, kaktus och orchide trädgårdar, massa butiker, food courts, gratis vatten, gratis internet, gratis fotmassage stolar, wi-fi, gratis biograf och guidad 2 timmars Singapore tour om man har ett connecting flight efter 5 timmar. Gratis


Mitt bagage väger typ 35 kilo och hade bara betalt för 20 kg incheckat bagage vilket betyder jag behöver på något sätt trycka ner och dra runt på 15 kg i min backpack, vilket inte är världens roligaste.. Så jag anmälde mej enkelt till den två timmar gratis rundturen in till stan, var vi var en liten grupp turister som blev omkring körda i en buss och jag fick veta mer om Singapore än någonsin innan fast det är tredje gången jag besöker staden. Super kul guide och helt underbart att de ordnar sånthär, GRATIS. 


Blev påmind om västvärlden rätt fort också. Jag ser ut som skit, utan smink, jag är klädd i en klädkombination jag inte ens skulle ha på mej till sommarstugan, och är verkligen fortfarande inne i jagbryrmejintehurjagserut-SydAsiatiska mentaliteten, men 2 killar skulle ta varsin bild tillsammans med mej direkt de såg mej inne i stan. Jag har aldrig fattat såntdär, speciellt med en "random" tjej. Jaja, kul endå jag ser ut som en superstar fast jag ser ut som en clown. Eller kanske det var därför de skulle ha bild? 


Vissa flygbolag ger en 20$ presentkort att handla för på Changi flygplats och tydligen fick jag en sån från mitt lågbudget flygbolag. Super kul! Jag visste jag ville spendera det på en bok, och jag velade super länge mellan Shantaram (en måste-läsa-bok som jag blivit rekommenderad), en finsk författare som skrivit en bok som heter Memory of Water som lät super spännande, eller The Happiness of Pursuit. Men Shantaram är 1000 sidor och mitt bagage klarar inte riktigt det just nu, och Memory of Water kan jag lätt köpa i Skandinavien på engelska eller svenska, så de blir böcker att investera i när jag är hemma. Så för denhär gången tackar och bockar jag för Tiger Airways och Changi AirPort för The Happiness of Pursuit.


Och dethär med gratis bio. Jag har haft ett sånt konstigt sug efter att gå på bio de 2-3 senaste månaderna så att de har en biograf är precis vad jag önskat mej och jag är löjligt tacksam över att bara sitta och slö titta filmer för en natt. Trodde jag, men jag slocknade som ett ljus där i salongen och fick iaf 3 timmars sömn.


Jag spenderade alltså 13 timmar i Singapore, 10 av den på flygplatsen och  jag hann bara upptäcka Terminal 1 och 2, det e super stort här, så nästa gång blir det ett besök till Terminal 3 för att se Butterfly Garden var de har ett helt rum fyllt med fjärilar. Changi AirPort är otrolig, Singapore också, så jag rekommenderar absolut alla som överväger ett mellan landningsflyg där via någon annan destination to just do it, för ett par timmar eller en dag eller två.

Hanoi-Singapore-HongKong

Jag gillar spendera tid i flygplan, men att zick zacka såhär känns kanske lite väl onödigt?


Insåg faktiskt aldrig egentligen hur nära Hanoi och Hong Kong ligger varandra, varför flyger jag längre bort från destinationen? Att göra en riktigt lång omväg genom Singapore för bara ett 13 timmars besök känns kanske lite onödigt? Men jag bokade den billigaste biljetten jag hittade, och alla som reser ofta vet att flygbiljetters priser aldrig ger någon vettig logisk mening, och jag hade inget emot att göra ett lång stopp i min favorit storstor-stad Singapore när jag vet jag hur det funkar där och lätt kan ta mej intill stan från flygfältet. 

Fly away time


Jag känner mej faktiskt redo att lämna Vietnam. Eller, jag är iaf riktigt taggad att vara på ett flygfält igen. Eller är det lättheten, engelska språket, den västerländska känslan jag är glad att känna tryggheten från igen? Även fast jag inte är klar med Vietnam, och jag gillar stället verkligen, och jag vet jag kommer vara tillbaka där en dag, så ska det bli skönt med en liten paus från denhär formen av resande. Eller vem vet, kanske Hong Kong är lika svår med språket, allt ska prutas innan det ska köpas, elefantbyxor är ett måste, dusha och sminka sig känns onödigt och allt, ALLT, kostar under 5 dollar? Jag tror det är motsatsen. 


Hur som helst, först blir det en dags stopp i Singapore vilket ska bli skönt med ett ställe jag känner och kan.

2014
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
.
2013
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | | Nov
Dec
.
2012
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep| Okt | Nov
Dec
.
2011
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2010
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2009
Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
bloggar