Wtf am I doing?

Ibland blir jag riktigt riktigt RIKTIGT arg på mej själv. Vad fan håller jag på med liksom? Varför fan sitter jag hemma i Norden och trycker när jag egentligen vill ut och resa och få ha dendär känslan att få ut något av livet? Speciellt när jag tittar på Australien bilderna. Och när jag bara tänker och ser på hur mycket jag faktist, sett och upplevt redan.. Jag får känslan som MEN VA FAAAAAN JESSICA. Man får ju inte byta ner sig liksom.. Att gå från resa runt, leva, njuta, älska till att dega runt i hejochhå-Jakobstad. Fast svårt att göra annat när pengarna tagit slut.. Men jag blir som seriöst riktigt riktigt arg på mej själv.
 

Den kännslan fick jag speciellt jätte kolosal attack av när jag var ut och cyklade häromdagen och låten We Can Make the World Stop (ni vet, GoPro reklamen, kolla videon här under) plötsligt började spela. Den förknippar jag SÅÅÅÅ mycket med Australien, och med att resa, att äventyra, att upptäcka, att se. Och hur cool är inte videoklippet, och vem får den INTE en vilja-åka-ut-och-resa känsla av den? Så ibland vill jag bara helt fullständigt skita i allt, skaffa ett industrijobb eller något annat välbetald ap-göra, jobba dygnet runt i ett par månader och SEN up up and away, igen. Fuck träning, fuck allt, bara snabba casch och sen iväg.
 
 
Fan alltså, jag skojar inte men jag klarar inte av att se dethär för jag blir så frustrerad.
Gahahaha, hur härlig är inte videon? Seriöst.. It breaks my heart..!!! Aaaaah..


Och alltså egentligen vill jag inte "resa". Jag vill uppleva. Jag vill inte åka en vecka till Kanarieöarna på semester. Eller hej klart jag vill, men det är inte det jag är ute efter. Jag vill äventyra. Jag vill backpacka, jag vill vara impulsiv, jag vill träffa nya ansikten, jag vill pröva nya saker, jag vill festa, jag vill se, jag vill ta ströjobb, jag vill UPPLEVA. Och det bästa av allt är ju, att jag inte är dendär lilla osäkra blondinen som knappt vågar prata eller säga ett ord på engelska som för 2 år sen, jag har ju redan varit och gjort en massa, jag vet var jag har mej själv och jag vet att jag vågar, KAN och klarar mej på egna ben. Även i ett främnande land, med främmande språk, helt själv. Fan också, när allt handlar om pengar i slutendan..!
 
 

Inte för att jag vantrivs här, absolut inte. Det är skönt att bo hemma, jag uppskattar och tycker om det. Men det känns bara som jag slänger bort dyrbar tid, och som att jag kunde få ut mer och göra mer av mitt liv. Såå jaaa, fölåt mamma och pappa, men jag vill ju såå flyga ut ur boet igen (eller ni tycker väl bara det skulle bli skönt att få slippa dendär grumppiga tonfisk och kyckling ätande 21 åringen?!). Och det gör jag ju faktist, om 1½ vecka!!!! Det blir iaf ett litet äventyr. Inte gemförbart med Australien, men att flytta hemmifrån på "riktigt" är ju också ett rätt sånt äventyr..! Pretty excited..!

Kommentarer
Postat av: Jenni

Jag vet precis den där känslan! Och nu när jag är här i Los Angeles skulle jag aldrig kunna tänka mig att åka tillbaka till Finland och lilla Jakobstad igen, never ever... :D

2012-09-26 @ 17:01:30
URL: http://jennimaatta.blogg.se
Postat av: Sara

Samma känsla här. Har vari hemma fö länge nu.. :P

2012-09-26 @ 18:43:27
URL: http://vemsara.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
2014
Jan
Feb | Mar
Apr |
.
2013
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | | Nov
Dec
.
2012
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep| Okt | Nov
Dec
.
2011
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2010
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2009
Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
bloggar