Don't think, just live

Fick en fråga på bloggen angående resande och sånt, och tänkte ta upp i ett inlägg.
Lite bara för att påminna mej själv om svaret också...

A: tjohejsan! jag planerar en liten backpack trip till australien i framtiden (rätt långt in i framtiden, men vill hinna planera noga i tid). Har kollat runt på nätet och blir alldeles galen på alla tips och saker man ska hålla reda på. Kan du ge dina bästa tips? Har inte tänkt backpacka så länge, högst 3 månader. Finns det nåt man måste veta, finns det nåt som du inte visste förrän det var "för sent"? Alla tips är välkomna :) N
 
 
När jag åkte till Nya Zealand och Australien var jag helt ärligt rätt jätte totalt oförberedd. Jag hade ingen aning om vad som väntade. Eller jo lite men inte mycket. Jag jobbade alldeles för mycket för att ens hinna fatta att jag skulle resa bort, och plötsligt var jag i bilen på väg till Helsingfors flygfält och plötsligt lämnad helt själv på flygplatsen. En 20 timmar resa till andra sidan jorden helt själv. Och allt gick otroligt bra. Till och med så bra att jag sket i att åka hem efter 5 månader som det var tänkt och bokat, utan kom hem 11 månader senare för att stanna i två veckor och sen sticka igen. Och allt gick bra. Otroligt jävla bra. Oförberedd och utan förväntningar planer, eller vetskap.
 
 
Nu när jag reste till Amerika var jag sjukt nervös. Jag hade tid att läsa online. Jag hade tid att ta reda på saker. Jag hade tid att oroa mej. Jag var förvirrad och rädd och som du själv skrev, man blir alldeles galen av allt man läser hit och dit! Jag berättade för ett par bekantar att jag skulle resa till USA. Ja jag ska resa själv, nä jag vet inte vad jag ska göra och jo jag har köpt biljetten hem redan. Vadå då? Då kom det ju en våg med tänk om tänk om, hur ska du och vad ska du, nä du måste ha en backup plan nejnejnejnej sådär kan du inte göra, akta dej och de där blickarna du är fan dum skylld dej själv om du dör. Och då sket jag ner mej. Då blev jag orolig, började känna mej löjligt naiv och dum som inte hade någon egentlig plan. Jag var mer nervös att åka själv till Amerika som erfaren resenär, 22 år gammal, än när jag som 19 åring inte ens kan prata engelska reste till NZ och OZ.  
 
 

Alltså vad jag försöker säga är, tänk inte för mycket. Planera inte allt i livet in i minsta detalj. Jo kanske det är naivt att bara resa iväg vart som hellst i världen utan en guidbok och en plan, speciellt på egen hand. Men det går, och det funkar absolut bäst, åtminstone för mej, och DET är mitt tips. Speciellt för backpackars (backpacker: en person som inte är rädd för livet, är öppen för allt och alla och inte räds nya spännande situationer. Livet är ett äventyr), så om du har en attityd som en backpacker behövs inget annat än ett pass och pengar för en resa! Du kommer endå aldrig vara ensam någonstans i världen som en backpacker.

 
Fast, jag har aldrig fattat skillnaden på att vara modig och vara dum, så lyssna inte
på mej. Men i och för sig, jag är mer levande och gladare och är så glad för livet efter allt jag gjort.

Kommentarer
Postat av: Ida

Haha, du har så rätt. Thats the way to do it!! Jag hade inga planer ( har fortfarande inte ) och visste inget. Har aldrig haft så kul och känt mig mer alive i Hela mittliv.

2013-12-30 @ 04:20:41
URL: http://esiah.blogg.se
Postat av: A

haha, okej, låter härligt! tack! :)

2013-12-30 @ 12:37:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
2014
Jan
Feb | Mar
Apr |
.
2013
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | | Nov
Dec
.
2012
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep| Okt | Nov
Dec
.
2011
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2010
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2009
Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
bloggar