7 Days in reality

Jaha, 7 dagar sen jag landade i Finland då. Och som sagt, med känslan som jag har så tror jag att jag inte varit borta ens en dag. Jag har bara vaknat upp ur en lång dröm.  Så vad har jag gjort de senaste sju dagarna då? Jag vet inte egentligen. Jag har gjort allt det där "vanliga". Det en del av mej har väntat att vara tillbaka till det, till rutiner, det igenkännande, ja det helt enkelt "vanliga". Fast det är också det som en stor del av mej som inte vill ha och känner uttråkad och panikartad rastlöshet från. Och hur går man tillbaka till det vanliga, var ingen eller inget har förändrats, medan du själv är en annan person än du var innan?  
 

Jag har njutit av finsk hälsosam mat (grynost, kvarg, och mina nya förälskelser grönsaks smoothies och chiafrön), jag har suttit ner med tända ljus och läst Keplers senaste deckare, jag har gått mina promenader (de samma gamla sträckorna, de första dagarna såg naturen och husen så annorlunda ut, jag såg dem med en resenärs nyfikenhet. Nu är allt det samma), jag har slötittat på tv, jag fick på något sätt övertalat mamma att pierca mitt öra jag så länge gått och velat göra (fattar inte egentligen hur hon gick med på att ens göra det? Är säker på det gjorde mer ont i henne att sticka en nål igenom mitt öra än vad det gjorde för mej. Men efter ett misslyckat försök och med nålstick nummer två och syrrans hjälp fick jag ett nytt hål i örat, och som kommer påminna mej om min resa), jag har druckit en miljon tekoppar ur mina 36 Mumin muggar, jag har nästan i uttråkning återgått till bloggläsandet och Facebook-Instagram-stalkande (nästan. Jag hatar det fortfarande och tänker inte återvända till det, än), jag har spenderat tid med familjen, jag har tränat, jag har frusit (jag hatar det mest i hela världen, att frysa), jag har längtat till nästa äventyr, jaa - jag har helt enkelt gått tillbaka till det "vanliga livet" och "verkligheten" igen. 
 
 
"What I’ve learned is that adjusting to a total new situation is, paradoxically, much easier than going back to an old one.  Or maybe is not that weird after all: with the new also comes the excitement, the discovery, the thrill. With the old comes the memories, the old feelings crashing with the new ones. And you need to adjust them within yourself but also with the people around you, that have remained exactly the same, whilst you feel like your have moved forward one hundred years."
 
Vet ni vad det svåraste med att göra en lång resa är? Glöm det med att ha tillräckligt med pengar, att inte veta var man ska sova om natten, att inte kommunicera på grund av olika språk... Det svåraste är att först ta steget att resa iväg, det andra svåraste är känslorna att komma tillbaka hem. 

Kommentarer
Postat av: Nina

Kan bara tänka hur konstigt allt är. Har tänkt o drömt att resa, fara, experimentera, se och leva och prova allt. Men vet att jag skulle aldrig klara av att komma tillbaka, med alltid inni sig o med alla känslor..

2015-04-15 @ 19:51:39
Postat av: ams

Wow. Tänkte "har jag skrivit detta?" girl
. U better come back to where u belong. Me and the world miss you. och jag förstår helt vad du menar med ditt inlägg, mitt i prick. xxx <3

2015-04-16 @ 02:13:07
URL: http://amsdelain.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
2014
Jan
Feb | Mar
Apr |
.
2013
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | | Nov
Dec
.
2012
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep| Okt | Nov
Dec
.
2011
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2010
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2009
Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
bloggar