Welcome back

What goes up has to come down. Adapting back to reality is always hard after a life event that changed you, which is most often for me travelling. I always crash after coming back to reality after a journey, but this time I'm literally destroyed. These 3 travel weeks have been out of this world, and returning back to #normallife is hard. So hard that I at least every second hour at work burst into tears without any reason, #welcometoreality #sentimentality . But I guess when you have it like that it just means you've lived and felt something extraordinary and indescribable, something that made a incredible impact that forever will be with you. I can't be sad, only grateful! #thanksforthememories 
 
 
Fy i helvetet hur jag har mått! Seriöööööst. Att komma tillbaka till verkligheten har aldrig varit såhär svårt. Varit i ett par dagars depression nu och omg. Usch! Fuck reality. Jag har ju inget normalt liv anyway, men det är alltid svårt att anpassa sig tillbaka i vardagen och rutinerna efter resor. Speciellt bra resor. Fast idag börjar allt kännas bättre. Jag kan krama arbetskamraterna utan att brista i gråt. Åh guu ja. De 3 första arbetsdagarna grät jag hela tiden, utan anledning. Kunde bara inte hantera livet haha. Shit. Såååå så småningom är jag normal igen och orkar berätta om dehär 3 veckornas crazy life. Eller, jag kan inte sätta ord på dem, men jag vill iaf visa er bilder! Så stay tuned kära vänner.
 
 

Craziness overload

Alltså, I don't know where to start. Eller vad jag vill berätta. Så I will return with stories och bilder från den craziest week of my life, The Yacht Week 2016.
 
 
Right now I'm on a mission att ta mej från Italien till Belgien där en av mina största drömmar kommer gå i uppfyllelse i helg. Men först 2 dagar till på roadtrip med detta härliga gäng.
 
 

"Fri" means vacation in Danish

Jeg har friii! Klar med jobbet för denhär gången. Skööööönt. Dethär är hur jag spenderade min första kväll i frihet. Jag behövde nog inget mer i hela världen än lite ensamhet, myspys och en minimum 7 timmars sömn. 
 
 
Det är ett jävligt hårt arbete jag har, I know I'm saying it a lot, men det är fan hårt. Speciellt nu när det e högsäsong med full båt, och extra speciellt när det är dåligt väder. Alltså ingen som har upplevt hård sjö kan förstå hur sjukt påfrestande det är för kroppen att arbeta på ett gungande skepp 13 timmar om dagen.. Men att få ha semester känslan en gång i månaden är fan värt det hårda slitet. Yes! Och kollegorna. Jag älskar dem alla och jag älskar vilken gemenskap man knyter samman med folk man jobbar, bor, äter, stressar och sliter med. Ååh kærlighed!
 
 
Har jag btw sagt jag också har världens bästa chef? Han körde själv 1 timme per väg för att hämta mej på flygplatsen när säsongen startade när jag inte had sluppit på mitt flyg från Miami till Danmark. Och fast jag var en dag försenad. Och fast det var helt omöjligt möjligt från kontoret att ändra på något som helst i våra fasta sommar arbetsscheman så kämpade han igenom att låta mej ha 3 (TREEEE!!) veckors ledigt i Juli. I högsäsongen. Ja, jag bara älskar den mannen.
 
 
Yes det är en stor anledning till varför jag ville ha 3 veckors ledigt i Juli. Och de två anledningarna heter YachtWeek och TomorrowLand. I'm not kidding. This July will be one of the craziest months in my life. Säger det utan alltför för höga förväntningar också. Jag vågar ännu inte heller tro 110% på att jag kommer stå där på Tomorrowland, för fan, det har varit min dröm i 5 år och jag vågar bara inte tro på att det är sant jag ska få uppleva det i år. Oh fml, I'll have some fucking awesome weeks ahead.
 
Och nu efter en ordentlig natts sömn i Danmark, och med packad backpack, innehållande cirka plus minus en miljon stycken bikinis, så bär det av till Grekland!!
 

The mail of the day

 
 Haha alltså behöver jag ens kommentera dethär mejlet? Nja tja nej. Jag undrar bara vad jag kostar?
 
Okay egentlig tror jag faktiskt bara det e bullshit. Ett nytt smart sätt att få tjejer i panik, bli medlem på sidan och söka efter sig själva som egentligen inte alls finns där? Innovativ idé på att få nya medlemmar må jag säga.
 
 
Update! Det var inte ett reklam mejl haha! 
En vän fann mej faktiskt publicerad på den sidan haha omg.. 
 
 
Och jag äääälskar deras info text
om mej haha! So me. Eller?
 

BioMy name is Jessica! I have unforgetable face, beautiful playmate body, smart, multi SEXXXY... speak few languages..... true GFE!;)) I am selective and open minded high class escort ONLY!!! for right gentlemen. I am very private escort and enjoy to be treated as a Lady. I am available for incalls and outcalls in the center.My outgoing, friendly, adventurous personality and mischievous, discretely naughty sense of humor make me the ideal companion for any occasion! All of my pictures accurately reflect my slim toned body, and my soft curves. So if you like "women of the world", someone who is educated and well read, someone who doesn't look out of place on your arm at dinner, the opera or theatre and who is consistently described as "incredibly sexy" then I am the perfect companion for you!

 

DO'S: BDSM, Come in mouth, Cum in face, Cumshot, Domanition or Submission, Erotic dances, GFE, Kissing With tongue, Lesbian Show, Massage On body, Oral Sex, Pose ,69, Striptease, Taking and Giving, Threesome, Anal Sex

 

Fan, jag låter som en kul tjej! Jag snackar också franska, ryska och engelska, och kommer från Ungern! Lol alltså.. 


Ofc You can do it

Jag har gått ner i vikt wohoooo! Men det e jobbigt. Cirka 3 kg minus på en månad och damn vad jag tycker det är svårt. Eller svårt och svårt, det handlar väl inte om det. Det handlar väl mera om bristen på viljestyrka. För jag är så oändligt trött på det nyttiga matvarorna här i världen. Alltså jag har ju levt på skyr, ägg, frukt, havregryn, tonfisk, lax och musslor de senaste åren, speciellt säsongerna på båten, och jag tycker det är grymt jobbigt att äta det i år. Så jävla trött på det. Första säsongen käkade jag minimum 5 ägg till frukost varje dag tillsammans med en massa andra protein rika näringsämnen. Nu tvångs äter jag ETT ägg om morgonen (haha tynger faktiskt in det hela i munnen på en gång, tuggar två gånger och sväljer för jag vill verkligen inte äta ägg) bara för att få lite protein i mej igenom det. Jag tycker müsli, rågbröd, ost, rött kött och sånt känns så mycket mera spännande för de har jag ju hållit mej rätt bra bort från de senaste åren. En kollega från tidigare sommararna som precis kommit ut på båten sa till mej med den största förvåningen "HVA JESS?! Spiser du nudlar?!" när jag hade en handfull nudlar på tallriken tillsammans med curry kyckling. Eh ja, i år lever jag faktiskt på mer än kaninmat, för jag har lust.
 
 
Så på den fronten är det rätt svårt. Det är ju inte så jag tynger i mej gräddpotatis, fransbröd, plättar, kex och kakor, nej. Det ser jag som det absolut nej. Men jag har kanske ätit lite för mycket av mat jag ser som inte onyttigt men inte nyttigt, det som håller sig i okay kategorin. Bara för att jag är såååå trött på 110%-nytto grejer.
 

Men anyway, 3 kg har jag gått ner. Och egentligen är det ju fullständigt skit samma vad vågen visar. Så länge jag går min dagliga 30 minuters powerwalk klockan 05:45 på tom mage, äter okay varje dag, och så länge jag kommer ner på gymmet varje kväll och lyfter lite vikter upp och ner, så har jag det mentalt bra. Den största orsaken till jag ens orkar göra det är musik. Sätter på EDM på full volym i öronen och tror jag är på festival varje dag. Det får mej att må bra.

 

 

 Okay honestly förstår jag inte heller varför det ska vara så svårt. Jag springer runt som en dåre 13 timmar om dagen på jobbet, jag lyfter alltid det tyngsta jag kan hitta ("åhnej fyllde vi avfallspåsen med alldeles för mycket waste? Igen.. Orkar du inte lyfta den? Nej inte jag heller, men om du hjälper till att få den upp på min rygg ska jag nog gå ner till däck 1 med den. Ja det e tungt, nej jag klarar det. Det är bra träning!!!" låter det väl dagligen från min mun.. Jag är fan inte lat när det kommer till daglig motion), jag är bara allmänt överdrivet aktiv och förväntar mej jag borde gå ner 3 kg på en vecka, inte på en månad..

 

 Men viktnedgång är ju inte fucking hjärnkirurgi. Vikt nedgång är det mest fucking easy grejen i världen. Mer energi ut än kalorier in. Simple as that. Minus är lika med minus. No biggy. Lätt att säga va? Men endå ska det va så förbannat svårt.
 
Men jag vet jag har fel inställning till det just nu, för jag säger till mig själv att det är svårt att gå ner ett par kilon. Men va fan sluta, det e ju väl inte alls det. Och då slår jag mej lite själv i huvudet och tar ett snack med mej själv. Excuse me Jess? Var det inte du som gick 2000 fucking kilometer? Fast du grät och hade ont slutade du inte. Är du seriös med att inbilla dej själv det är svårt att gå ner 5 kg? Come on, vem försöker du egentligen lura. Om du är den samma tjej som gick den jävla Caminon så vet du och alla att den tjejen kan precis ALLT hon än vill. Om det så är att gå jorden runt eller gå ner 7 kg så.
 
 
Kom ihåg ni det också. Ni kan ALLT ni vill. Alltfuckingduvill. Not kidding.

I'm getting scared

Okay omg what's happening. Alltså jag börjar bli orolig. Och rädd. Seriöst rädd. Dethär är inte bra, inte alls bra. Jag vet verkligen inte varför och hur dethär har hänt. Och det borde verkligen inte få hända!! Och absolut inte precis nu! Men jag märker det och jag tror det är försent för att bli stoppat.. Och det är det jag är rädd för.
 
Jag håller på att bli barnkär!! Omfg. Seriöst. Modernistinkten har vaknat i mej. Det var solklart för mej när jag här om dagen stirrade ner en liten baby som grät som en galning. Jag brukar alltid ge dem en hållnukäft-blick eller menååååååh-blick eller omffffffgggg-blick eller rättåtdej-blick, men när jag såg dendär lilla typen i ögonen som var fylld med sorg och tårar, och munnen fylld med skrik, var det något i mej, där mellan lungorna och magen, som bara brast.
 
Alltså inte ordagrant. Men något i mej fick bara att känna såååååå synd för den stackars lilla söta varelsen som var ledsen. För det första 1) jag tyckte hon va söt (det händer inte!) 2) jag kände mej plågsamt lidande för hennes skull (det händer absolut inte!!!). Det har aldrig hänt förr?!
 
Jag stod där och tittade och dog lite inombords innan jag sprang så fort jag kunde över till mina kollegor och sa OMFG HVAD SKER DER MED MIG?! Helt seriöst va?!!!!!!
 
De kom fram till att jag håller på att bli vuxen. Nej nej nej nej NEJ?!?!
 
 
De senaste dagarna har vi haft riktigt dåligt väder ombord på båten. Vilket alltid ger en massa sjösjuka gäster, och barn. Jag har förundrande gått runt och tänkt över varför det är mycket flera barn i år som har det dåligt och är sjösjuka än tidigare år. Jag frågade en kollega om han inte håller med angd det och han sa eeeeeehöööh nej, det e ju alltid såhär? Där kom den igen!! Jag lägger uppenbarligen märke till barn mer i år?!
 
 
Ett barn var fullständigt i chock och panik här om dagen av både sjösjuka och i tron att hans mamma hade fallit över bord för hon var utom synhåll några minuter. Jag har aldrig sett någon i sån panik. Föräldrarna fick ingen kontakt med honom och han bara totalt gall skrek i en timme och var helt utom sig. I vanliga fall skulle jag inombords önskat han skulle fallit över bord så vi skulle slippa höra hans desperata skrik. Men nej, jag fick faktiskt ont i hjärtat av att höra hur desperat han var och kunde inte sluta tycka synd om honom.
 
Ser ni vad jag menar, jag e fucking rädd för vad som händer med mej?! Det e flera sjösjuka barn som jag sett rädslan och gråt i ögonen de senaste dagarna och jag har verkligen sett det på ett helt annat sätt än jag någonsin förr sett. För jag har alltid ogillat barn. Eller nej inte ogillat, jag har aldrig ens tänkt tanken om att jag INTE ska ha barn - såklart jag ska ha det, 3 stycken också. Nångång. Om tusen år. Men barn är barn, och jag förstår mej inte på dem därför har jag alltid stämplat dem som hjärndöda och att de ska skolas med hårda tyglar och sitta i bur intill de kan tänka själv. Speciellt om de skriker eller uppför sig som idioter. Okay okay, hårda ord där, men det är honesty vad jag tänkt i mina unga år om barn. Fast jag har ju såklart mognat med åren och accepterat att jaa barn är bara barn, men jag har alltid endå hållit mej på avstånd från dem. Jag skulle aldrig våga ta i en baby tex, guuunej, de går garanterat sönder vid minsta beröring. Eller ropar. Same same? Men sakta och säkert börjar jag tydligen tycka dessa små vidunder är rätt otroliga och härliga? Omg... Vad händer?!!!!
 
 
Jaa, kort och gott, jag har fått min aha-upplevelse i att jag har modernistinkten i mej. Och det e väl bra? Att inse jag också blir vuxen en dag fast jag inte kanske har lust till det. Fast inte än. Nej inte riktigt än..
 
 

The round ball

Tänkte skriva om något som känns rätt aktuellt just nu.. Fotboll. Omg snark varför ska hon nu skriva om världens tråkigaste tillställning?! Vem orkar se på ett gäng killar som springer efter en boll? Hur dum sport är det inte?!
 
 
Jaa så brukar jag väl också tänka... Mitt ex var en stor fotbolls fantast. Eller, ja, han var ju dansk, och de flesta i Danmark avgudar fotboll. Inte nödvändigtvis spelar folk själva, men de flesta hejjar på ett lag, går på matcher, ser på tv.. Jaa, helt enkelt bara är involverade i fotbolls kulturen. Det har vi ju direkt inte i Finland. Ärligttalat enda finska fotbollslaget jag kan säga ett namn på e JARO. Haha, det lilla laget från min hemby jag aldrig ens gått och sett en match av. Jaa så förfärligt lite intresserad är jag i fotboll.
 
Anyway mitt ex fick mej väl till att se max EN fotbollsmatch tillsammans med han på tv. And that's it. Jag fattar bara det inte det roliga i det. Men där kommer det intressanta som jag förundras så över, och inte fattar, är hur man kan vara så passionerad i något som man egentligen inte har något att göras med? Man är inte del av laget, man känner inte människorna som spelar, och jaa, man är ju helt enkelt bara åskådare till någon annans skoj. Hur kan något sådant ge så mycket glädje och sorg? S kunde vara helt förstörd för en dag eller två om hans favorit lag förlorade. Jag har också en vän som är precis lika. Jag tycker det är rätt beundransvärt hur någon kan ha en sån passion till något de egentligen inte är del av. Fast, i och för sig blir de ju en del av det. De supportrar och sporrar, det blir väl naturligt att de delar glädjen och sorgen med laget då också?
 
 
Min vän RobsiBobsiRobban som bor i Sverige älskar fotboll, och de han bor tillsammans med också. Så när jag besöker dem så blir jag lite illa tvungen till att sätta mej ner framför tvn tillsammans med dem och se fotboll. Jag har gett det lite chanser, men efter en tid tröttnar jag och kikar ner i mobilen istället. Meeeen förra gången jag var där tittade jag faktiskt igenom en eller två hela matcher med dem. And u know what? Jag tyckte faktiskt det var intressant! Eh ja sa ja precis detdär? Först och främst insåg jag att fotbolls killar är rätt sexiga. Eeh ja nej det har aldrig riktigt gått upp för mej tidigare att killar med tatueringar och korthår som springer runt efter en boll är rätt hott.
 
 
Och faktiskt, fotbollsmatcher ÄR rätt spännande! Jag har varit i publiken på Australiensk fotboll (haha hade faktiskt glömt bort det men såg det i ett inlägg i mitt blogg arkiv) och på Amerikansk fotboll och där stoppar de tiden hela tiden för det är så många regler.. Men med "vanlig" fotboll är det ju action nästan hela tiden! Rätt spännande om man faktiskt följer med. Iaf lite..
 
 
Och en annan grej jag inte har desstu mer tänkt på, är ju hur mycket mer spännande (och hur vanligt det faktiskt är att folk gör) är ju att betta på det hela. Klart man får lite mer glädje och sorg med vinnar laget om man satsar pengar på dem. 50 kronor på att Tyskland vinner? Klart man sitter framför tvn fastklistrad och skriker när man har lagt pengar på det och kan vinna en gånger summa tillbaka på det. Det tycker jag är rätt kul. Det e ju mer roligt än att köpa en lotto kupong som man skrapar på 10 sekunder. Att sitta framför tvn i 2 timmar för att få veta om man vinner lite cash känns ju way more värt pengarna. Eller är det bara jag?
 
 
Okay okay okay, att satsa pengar på sport var väl inget nytt, men vad jag ville komma till med betting var att R berättade att man inte bara kan satsa pengar på vem som vinner en fotbollsmatch. Neeej det finns faktiskt roligare saker under en match som kan ske. Tex. att en hund springer ut på plan. Haha omg seriöst? Vad är chansen? Inte stor kanske nej, MEN om det händer och man satsat pengar på det kan man ju vinna ihop en hel hög med pengar bara för att chansen är så liten! Det visste jag inget alls om innan han berättade om det! Läste också att under SuperBowl i USA kunde man betta på vilken färg Beyonce kommer ha på sina skor när hon kommer ut och uppträder i halvlek. Haha kuuuul ju!! Såndär typ av betting får jag göra nästa gång jag är i Sverige och blir tvingade att se på en fotbollsmatch på tv. 50 kronor att domaren får bollen i huvudet. 50 kronor på att blixten slår ner. 50 kronor på att Ronaldos shorts går sönder.
 
Googlade för skojsskull runt och kom in på Betway's betting sida för att se om de hade något roligt man kan satsa på. Inte nödvändigtvis fotboll, bara whatever? Och visst hade de det. Satsar du 100 kronor på att den Simon Danzuk (and who the hell is denhär Danzukas Simon? Läs här om den brittiska politikern) sextar en alien år 2016, och han faktiskt gör det, så får du 250 050 kronor.
 
 
Haha seriöst? Who knows, maybe he will?! Chansen att vinna ett par tusen finns ju alltid där liksom..?

2014
Jan
Feb | Mar
Apr |
.
2013
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | | Nov
Dec
.
2012
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep| Okt | Nov
Dec
.
2011
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2010
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2009
Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
bloggar