Attachment

Varför gör den här mening bara so much sense?
"The root of suffering is attachments."
 
 

Skin update & Hydro Cortisone

Ååh guuu varför e jag alltid så öppen här i bloggen? För ingen är perfekt. Här kommer ett inlägg om min hud igen.
 
De flesta av mina trogna läsare är medveten om att jag har haft problem med min hud de senaste 3 åren. Det är pga jag har någon form av hormonrubbning. Och alltså helt ärligt, jag har gjort och prövat allt för att få kontroll på mitt ansikte och finnar. Från att sätta ansiktet full med ansiktsmasker, kanel, citron, honung till att käka blodförtunnande piller. Dyra krämer, syror, peeling, jaa jag har nog varit igenom de mesta man bara kan på egen hand. Och inget har hjälpt. Gynekologen har sagt p-piller och jag har sagt NEJ, för yeah finn helvetet började efter jag slutat med hormonell preventivmedel så what's the point att käka hormoner för att då igen en vacker dag sluta med det igen och inse att huden blir fucked. Igen. Så ja, finnar, bölder, infektioner har jag fått gå med i ansiktet i ett par år nu. Det går i perioder och ibland är det bättre och ibland är det sämre, men aldrig är det bra. Men jag har väl typt lärt mej leva med det, och använder inga foundations eller BB krämer till vardags för att täcka alla skavankerna. Det är bara såhär jag ser ut, jag orkar inte bråka mer med huden mer och täppa till den med färg varje dag bara för att imitera att jag har en hud jag inte har..
 
Jag har haft en känsla att killar har en stor inverkan på mina finnar (haha sant!! It make sense I guess när de har med hormoner att göra?) men när jag var på Bahamas hade jag det riktigt dåligt med huden. En Amerikansk dam stannade mej på gatan och sa "It's a pharmacy right there, go buy hydro cortisone, it will help you." och jag bara eeeh va? Har de inkastare för apotek nu också? Come on.. Men nej hon var hudspeciallist, hon sa att jag kan köpa hydrokortison på vilket apotek som helst, det kostar typ ingenting och det kommer hjälpa. Okay if you say sooooo.. Har ju fått höra och läst om många olika metoder och aldrig ens stött på ordet hydrokortison i samma mening som akne så jaa nej detdär funkar nog inte.. Men bestämde ändå att köpa en tub på CVS i Miami för 4$. Satte den på finnarna i ansiktet på kvällarna efter mina vanliga dagliga produkter i 7-10 dagar och plötsligt har jag den bästa huden jag haft på läääänge.
 
 
Alltså wow. Eller nej inte wow som i wow. Inget med min hud kan tydligen bli wow igen, men wow för att vara mig. Jag vet inte om jag bara har en bra period (okay sjukt sorgligt att säga min hud är bra när den ser ut sådär men jaa det där är tyvärr klassat som "bra" i min värld"..) just nu eller om det e hydrokortisonet men alltså wow. Krämen lugnade ner hela ansiktet direkt, den läkte sår och stoppade böld-finnar. Super! Har också varit sjukt noga med morgon och kvälls ansiktstvättarna (som jag alltid är, men nu med rutiner i livet under arbetsveckorna kan jag vara extra noga), till det använder jag dehär 3 Clinique produkterna som är döööds bra. Älskat dem sen första gången jag prövade dem 2 år sedan och de hjälper mig bra, speciellt om man ser till att verkligen använda alla 3 och inte bara 1 eller 2 (testad sak..). Rekommenderas verkligen!
 
 
Använder nu också en Lancome ögonkräm, som ni ser där i bakgrunden, till min dagliga ansikts ritual. Lite tidigt att säga än vad jag tycker om den men delar gärna med mej av ett utlåtande om några veckor! 
 
 
Nu väntar jag bara på när jag äntligen fått full kontroll på min hud och det är dags med att göra något åt ärren och ytan i ansiktet. För mycket av vad som ses i mitt ansiktet är faktiskt bara ärr eller irritation för bortgångna finnar och infektioner.. Det fnns ju en massa möjliga ärr behandlingar och jag har satt undan en massa hundra lappar i julklapps och födelsedags present av familjen som jag lovat mej själv och mammsi att använda på något med mej själv. Inte bara resande haha. Har kikat in mej på en klinik i Stockholm, tatt2awaybylena , som gör ärr behandlingar med micro needling (som inte är som de mer vanliga laser eller rollers behandlingar av ärr och tatueringar, utan är med små små nålar som går in i huden, och lär också vara mindre smärtsamt hur ont det än låter med hålstick i huden) som kostar runt 1200 kronor per gång. Yes det blir dyrt med ett par gångers besök, men det är absolut något jag vill lägga pengar på.
 
 
Hatar när de sätter en perfekt photoshoppad modell som kampanjs ansikte för sånthär (såklart inte hon fått hjälp av micro needling att få en perfekt hud, tacka datorn och fotografen) men jag använder bilden för den förklarar bra vad MN kan hjälpa med. Och de två före och efter bilderna känns mer realistiska.
 
Okay men back to hydrokortison snacket. MEN MEN MEN. Allt bra har men. Min mamma reagerade direkt på ordet hydrokortison när jag nämnde det för henne. Nackdelarna. Som jag förstod på henne är hydrokortison något som ökar återuppbyggnaden av nya celler, speedar upp hela processen och där igenom också tunnare ut huden och dens egen förmåga att skydda sig. Och att sätta det i ansiktet var man redan har så tunn hud så är verkligen något man ska vara försiktig med. Hon tyckte det är okej jag använder det i kurer ett par dagar åt gången, men absolut inget jag ska göra i dagar och veckor i sträck (don't tell her jag har typt använt det punktvis dagligen i mer än en månad nu...). Så my question to you guys, som alltid har bra tips och idéer, äääär, vad vet ni om hydrokortison? Är det sjukt dumt att använda? Speciellt i ansiktet?
 
 
 Iaf vill jag bara med dethär inlägget säga att hydrokortison verkligen hjälpte min hud, speciellt märktes de de första dagarna jag satte igång med den, och jag kan absolut rekommendera er med verkliga problem akne att ge det en chans! Som sagt, kostar inte mycket och om ni har lika stor ångest över dålig hud som jag så try it! Men för er med en finne i pannan en gång i månaden, don't you guys worry och för er är det absolut inte värt att sätta hydrokortison i ansiktet. Bieffekterna kan vara riktigt dåliga. Eller?

Those 2 weeks

 Ja jag ligger så efter med denhär bloggen! Om ingen redan märkt det.. Men iaf, jag uppdaterar så gott jag kan, eller det handlar väl mer om att ha lust.
 
Nåja jag är tillbaka i Norge efter mina två veckors semester som spenderas i Danmark, Sverige, Ungern och Kroatien. Hade det verkligen bra i alla länderna! I Sverige på festival tillsammans med fina vänner, och sen direkt på en liten backpacker trip med min syster. Jag har missat så många av hennes födelsedagar och julklappar, och examenspresent och inflyttningspresent och namnsdagspresent och systerpresent osv osv, de sista åren att jag till julen gav henne ett litet kort med texten om att jag betalar xxx € för en resa till henne. Och det ska inte vara en turistig ligga-på-stranden-all-inclusive resa jag betalar, även fast man skulle fått det med den summan jag lovade henne, men nej det ska vara en RIKTIG resa. Och det blev det allt! 2 nätter på hostell och resten couchsurfing som var bland annat på en segelbåt och ett hotell. Att leva med främlingar. Att ha frukost på sidan av vägar, lunch på parkbänkar, middag vid havet. Att go with the flow. Ohja vad hon fått uppleva mitt typ av liv. Det är verkligen den största gåvan jag kan ge till någon - att uppleva det oförklarliga livet jag lever och få växa inombords från upplevelser och att vara utanför sin vardag och comfortzone. För det är ju det bästa jag vet, så såklart jag önskar alla kunde få prova på det.
 
 
Jag älskar hur relaxed jag blivit med planering av och på resor. Helt seriöst, I don't know how it happened (eller jo, El Camino). Lite press hade jag väl när syrran var med. Då visste jag ju att om allt skiter sig kan vi faktiskt inte bara sova på en parkbänk. Men att bara improvisera dagarna som de kom, att inte veta var vi skulle sova nästa natt, att improvisera byarna vi åkte till, att bara gå till busshållplatsen och improvisera, att jaa helt enkelt bara ta det som det kommer gick verkligen super bra i hennes sällskap också. Och en bra resa hade vi som sagt verkligen. Budapest var faktiskt en riktigt fin stad (I don't like old cities, I don't like big cities, så att jag gillade Budapest var väl häftigt! Men längre än 24 timmar hade jag väl endå inte lust att stanna) och Kroatien då, god damn it vad det landet levde upp till förväntningarna. Helt underbart vackert.
 
 
En grej som förvånade mej under hela resan var hur LÄTT det var. Alltså I don't know if it's me som bara blivit världsvan, eller om det faktiskt bara är såhär enkelt att resa i Europa, men det hela gick bara så smooth. Lätt att hitta info, lätt att hitta transport, lätt att bli förstådd på engelska, lätt att hitta runt, lätt att få hjälp, jaa allt var bara så lätt? Det hör ju alltid till att man har lite struggles på äventyr, och det var jag rädd för att vi skulle hamna utför och det e jag okay med när jag reser själv, men när jag e ansvarig för någon annan vill jag inte göra problem till deras problem också. Men nej inget sånt på denhär resan, och det fick mej verkligen till att ha lust att resa och se mer av Europa när jag insett this is not Asia kind of travelling. This is lätt! Så nya resenärer, do Europe - it will be easy and fun, a real vacation! För ärligt talat när jag reser så är det ibland grymt påfrestande och känns inte alls som semester. Men denhär gången gjorde det faktiskt det fast jag fick agera storasyster, tourguide, planerare och allt detdär.
 

Midsummer

Today is the Swedish midsommar day! The tradition says this night is a magical night, and 7 different flowers should be picked and placed under your pillow and you shall dream of the One you'll spend the rest of your life together with. I'm excited to find out who's my Prince Charming. Glad midsommar på er!
 
 

Ensitreffit

This autumn I've got the opportunity to be part of something new for me! A Finnish comedy movie named Ensitreffit (First Date). Guess how excited I am for the filming to start?! I've done a few appearance in videos before, but this will be something totally different and new for me. And since I never say no to new adventures and opportunities, this is really exciting for me! If you wanna know more about the movie, or how you can be part of it, go and check out the website https://www.indiegogo.com/projects/ensitreffit-first-date#/ for more info and updates!
 
 
What do you think? Is acting something for me? I have no idea, but I'm doing it for the fun of it and the experience, so however it goes it will be something good personally for me!

Let the Sea set you Free

 

CS Boat

I've couchsurfed a lot through the years on a variety of locations and sleeping arrangements. But never before have I been hosted on a sailing boat! Wow what an experience! 
 
 

Sibenik

 
I haven't travelled a lot in Europe, mainly because I always had the picture in my head that Europe is just filled with old and boring places. Flashbacks from history-classes in school which thought me that everything old and historic is just booooring. Oh well, with age (and after the Camino walk) I've discovered that old doesn't necessarily mean boring. Walking through hundreds of years old villages with so much history is pretty spectacular and cool feeling.

The Beach

 
"Trust me, it's paradise. This is where the hungry come to feed. For mine is the generation that travels the globe and searches for something we haven't tried before. So never refuse an invitation, never resist the unfamiliar, never fail to be polite & never outstay the welcome. Just keep your mind open and suck in the experience— And if it hurts, you know what? It's probably worth it." Alex Garland

The Key

I badly believe in the universe. Or actually no I don't believe, I know about it and trust it. That's why I'm never scared to travel, because I trust what will happen, good as bad, is just supposed to happen. This morning I couldn't find my hostel key. I knew I would have to pay a lot of money for the 3 keys hanging from the key chain if I couldn't find it before I would check out. I hate shit like that, to pay for my unnecessary mistakes. What to do..? I ofc had the thought I should just sneak away from the hostel, without telling them I had lost the key. There was none in the reception, I could just easily leave without telling them. They wouldn't know. They got my passport number but so what? We all could just pretend it never happened. Easy. The only thing stopping me from doing it was the karma I knew would hit me back hard if I did something like that. And because I don't want bad things happening to me, I therefore don't do bad things around me. Karma will always get you. But I thought - okay, after we've been going out for breakfast I'll search through my bag and things AGAIN, and if I don't find it I'll just tell them as it is that I've lost my keys and I'm prepared to pay €€ for it. It's okay, my fuck up, and I rather pay it with money than getting a karma punishment for it. It IS the right thing to do. I will do the right thing. Fuck the money, I just need to forget the idea of buying a new bikini or sunnies because now I'll throw the money away on lost keys. That's okay....
 
But when we went for breakfast I decided to go for a quick look where we sat down having a picnic last night. The keys will not be there, but at least I can take a look just so I actually know they are NOT there.
 
And guess what? They were there. Left on the stone wall we had been sitting on 14 hours earlier. And I don't believe that's just something random. That none had been there, seeing them, removing/taking them to somewhere else. They were just there waiting for me to come back.
 
Okay hippie Jess, what does this all have to do with the universe you now think? It was a test. Am I a liar? A untrustworthy person? Would I ignore my mistakes of loosing a key, then sneaking away from paying for it? Or would I tell them the truth and pay for it? I got my answer on the question. And it was the right one, therefore the universe let me learn from it without making me pay for it.
 
 
Aaaand I also got a fresh update to myself I better should keep a better eye on my valuables... 

Plitivcka Jezera

 

The Hostel Life

 
FunFact! I've been away from "home" like 99% of this year and I've paid in total for 8 nights year 2016. 6 of them was in Egypt at a charter-resort, 1 of them was a hostel in Budapest and one right now in Zadar. Have I told you I love couchsurfing way more than hostels and I rather sleep at strangers couches than paid beds? So what I'm trying to say with this is that the one who is saying travelling is expensive and there's only bad ppl in this world, are big dumb liars. When there's a will there's always a way, #quotetoliveby. But for now, just to let my sister experience the #hostellife, I've ofc found some cool backpacking hostels for us to try out during this trip! 

C U Budapest

 
Normally when I travel I have no time plan. That's a huge difference between backpacker-newbies and we who've been on the road before and discovered this secrete for ourselves by time. Because honestly you can't know beforehand how you'll enjoy a country, what you wanna see and do and I can promise you that you'll regret having a ticket home or to somewhere else because you'll most of the time ending up just wanna see and do more and more, or just something else. But fair enough that not everyone have endless with time and a return ticket is needed, and that's how we're travelling this time too. Therefore we already said thank you and goodbye to Budapest and Hungary for this time and we're interrailing down south in Europe! Next stop Zagreb, Croatia 
 
 
Before taking my lil sis out travelling I told her "when you're travelling with me, you will travel LIKE me". That's including having limited planning, going with the flow, being fine with sleeping in hostell dorms around 10 other snoring ppl, crashing at amazing couchsurfers sofas, and eating cheap simple food like sardines and bread. And yes, so far she's doing it good.

Hello Budapest!

 
Hej ja tja jag kan redan nu lovar er det blir riktigt dåligt med uppdatering från on the road på denhär resan, men en del bilder får ni vart efter och flera och stories om resan komm nog nästa vecka! Men ville bara säga puss hej vi har det riktigt bra här i öst Europa!

Never Rest

 
I've had a few great days in Stockholm with friends, festival and plenty of good vibes. Now it's time for next adventure and it's time to show my lil sis why I love to travel! I'm taking her on a 7 days backpacker trip from Budapest in Hungary to Split in Croatia and we're so excited to get the adventure started! #adventuretime

Pause and reflect

 

Peace out Södertälje

 

Summerburst Stockholm

Så helgen var Stockholm Summerburst let's eat sleep rave repeat för 2 dagar. Och guuuuu va kuuuul! Alltså jag tror inte jag kan bli lyckligare än vad jag är när jag hör bra musik, har good vibes och fina vänner around me.
 
 
Så sjukt kul. Dock kan jag ju inte undgå, även fast jag inte borde, snappa upp nackdelarna med en festival i Stockholm i jämförelse med Ultra Music Festival i Miami som fortfarande är färskt i mitt minne. Det går ju inte bara att jämföra, men endå.. Som jag sa angd Miami tidigare så flödar drogerna på festivalen där, och det gör crowden av människorna annorlunda. Alltså mentalt. Eller så är det bara Svenskar och Amerikaner i överlag som har olika sätt att bara vara på. I Miami blev jag extremt få gånger irriterad på folk runt om kring mej. Det är fest, såklart det är skuffar och knuffar hit och dit, det e okay. Men på något sätt kändes det som Svenskar är mera egoistiska. Visar inte riktigt respekt för varandra i festandet, det är mer mig mig mig här kommer jag, skit samma om du står ivägen för här kommer jag. Det blir jag sjukt provocerad av och bara måste flytta på mej själv för att jag inte ska ge tillbaka med armbågarna allt jag kan. Denhär idén med moshpit ringar hatar jag också. Guuu vad jag inte skulle klara gå in i en sån utan att slå någon hårt på käften av frustration. Det e bara någon naturligt instinkt i mej - om du knuffar mej ska jag fan knuffa dej.
 
En annan grej är att alla stod med sina mobiler i händerna. Snapchatt, bilder till bloggen, de bästa Facebook uppdateringarna, de perfektaste Instagram bilderna. What about live in the moment? Jag har också varit i den där social media bubblan något år sedan, när jag tänkte och kände jag alltid behövde tänka i sociala media tankar. Dethär blir en bra bild, dethär ska jag göra för en bra bild, måste måste måste visa. I'm over that. Jag går på festivaler och fester (reser, lever överlag) för att själv ska ha kul, inte överbevisa någon om att jag har kul. Såklart jag lämnade mobilen och kameran hemma. För jag visste jag hade mitt gäng jag höll ihop med, vad behöver jag mer än det och bara njuta av nuet? Fast honestly höll det på att gå riktigt dåligt med att jag var utan mobil när jag plötsligt stod ensam på perrongen i Stockholm utan pengar och mobil och utan att ha en aning om vart jag skulle eller var de andra var. Men det löste sig. Det gör det alltid.
 
I Miami brydde sig ingen i hur de såg ut. Allt handlade om nuet och att ha kul. Skit samma med folk som har ett par kilon extra, de klär sig precis som de har lust med och ingen ger dem någon dålig look. Alla klär som de har lust med, om det så är unicorn pants eller bikinis eller nippel covers eller Borat kostymer. Allt går. I Stockholm var det en del som dök upp med high heelsen och fancy pancy klänningarna. Är ni seriösa? Är ni här för att enjoy yourself eller för att spela perfekt? Jag dog av nedkylning från regnet på fredag och jag hatar verkligen att frysa, så jag hade det riktigt jobbigt där en tid. Så på lördag drog jag på mej flera lager kläder för att slippa frysa. Jag såg ut som en tjej som var på väg till stallet med hiking skor, tights och en hoodie - but I don't care vad jag ser ut som så länge jag har varmt och kul.
 
 
Jaa såklart fine, alla gillar olika och vill ha olika grejer utav en festival. Och som sagt, såklart en festival i Miami inte kan jämföras med något i Stockholm. Men för mig handlar det verkligen mest om att leva i nuet och njuta av musiken och atmosfären så mycket det bara är möjligt. Och det gjorde jag verkligen, speciellt i lördags när jag hade det största smilet på läpparna hela kvällen.

Done and Move

Färdig med jobbet för denhär gången då. Skönt! Jobbade som diskare i kabinen de sista 4 dagarna (vanligtvis har jag hand om gästerna och buffen) men eftersom vi typ bara varit brudar på skiftet i kabinen och de nya töserna uppenbarligen inte är fysiskt starka så haaatade de att ha hand om disken som vi alltid har killar att sköta så jag sa yeaah wtf jeg tager den sku bare. Och så skönt att bara stå själv där i ett par dagar (jag tycker att i längden är det sjukt frustrerande med kundservice, speciellt till tyska gäster som fattar 0 engelska) och det var utmanande och nytt. Jag ogillar ju rutiner, och jag har verkligen kontroll och vana i buffen efter att gjort det i redan 2 år, så det var verkligen kul att pröva på något annat som diskare. Haha jaa wtf, jag är inte så fin av mej. Klart jag berättar för er att jag glamoröst tyckt om att vara diskare.
 
 
Så efter jag rullade av båten igår klockan 12 så åkte jag hem till min kollega J's igen en natt. Han e världens coolaste man jag känner, som bor i sin båt på vintern och i sin lilla villa, kolonihave hus, utan ström på sommaren. Jag älskar det. Jag bodde ju där lite förra sommaren också och jaa helt ärligt det är så JAG. Jag har helt seriöst börjat överväga köpa ett eget kolonihave hus. Bara att ha som bas, speciellt om jag jobbar som sjöman från Danmark. Men, jag vet att jag 110% kommer resa fulltid i höst och vinter så en bas behöver jag inte riktigt just nu. Kanske om ett år? Vem vet?
 
 
Hann powernappa, klippa gräset, sola och ha super good BBQ med ett par andra kollegor också innan jag körde dem in till Aalborg och jag åkte tillbaka för att sova i 5 timmar. Skulle med morgon tåget till Köpenhamn klockan 05:50 från Lindholm. Jag var i perfekt tid, satte mej ner och väntade vid perrongen tåget skulle komma till, och när tåget anländer på fel perrong springer jag som Bolt (fast med 15 kg på ryggen) över till den andra men missar det endå. Alltså det handlar om Lindholm station, typ världens minsta med TVÅ perronger och min spurt var 80 meter. Och jag missar tåget. Ehhhh.. Så satte mej ner i morgon solen, utan wifi, och bara glodde i en timme. Skön start på morgonen jo.
 
 

I det 5 timmar tåget hann jag beställa lite grejer jag behöver till Juli och som jag sett på så länge men inte haft tid att beställa. Så produktiva timmar där på tåget.

 

 
Jaa hallå en unicorn onesie behöver man så i Juli månad.. Jaa!
 

I Köpenhamn böt jag tåg och åkte till flygplatsen därifrån jag tog en buss till Lund. Första gången jag bussat mellan Danmark och Sverige, och det gick smidigt och billigare än tåget. Funkade fint! Där mötte jag upp med en av mina stamm fotografer och idag var det dags att ta användning utav hans stora dykar intresse och göra undervattensbilder!

 
I know how coooool?! Och jag älskar hur det utmanade mej. Jag har ju modellat i 4 år, och fast jag har pauser emellan shoots är det bara naturligt och rutinmässigt jag kommer igång framför kameran. Det har bara blivit inbyggt i mej vad jag ska när jag står halv naken framför någon med blixt. Men idag var det dags att göra det samma under vattnet. Jag var faktiskt nervös inför det. Det är int så bara bara att få en bra bild under vatten. Speciellt inte i iskallt Svensk juni vatten. Men jag gjorde det, utan att klaga. Bara bita ihop, ta ett par djupa andetag och dyka under. Och jag tror vi fick några riktigt fina bilder utav det! Om inte så var det sjukt kul att pröva på! Ser verkligen framemot resultatet.

Nu just sitter jag i Lund klockan halv nie på kvällen och väntar på ett natt tåg till Stockholm var jag ska ravea loss i 2 dagar på Summerburst festivalen. And I'm so freaking excited!!! Eller, just nu har jag inte ätit mer än ett par nötter och en redbull på de senaste 24 timmarna och inte sovit mer än typ 14 timmar på de senaste 3 dagarna. Det med en utarbetad trött kropp från 14 dagars arbete, och som dessutom just nu också är nedkyld från vattnet, så kan jag väl ärligttalat säga jag inte är taggad på något annat än mat och sömn. Men snart är jag redo för en fest weekend!

 

 

Everyday Norway

 

Magic

 

Paparazzi

Ohjaa förresten, ett par veckor sent, gammal nyhet by now men anyway, jag blev paparazzi förföljda på stranden i Miami när jag mötte upp med Claudia Romani när jag var där! Haha. Kom med på Iltalehti och allt, woho.. http://m.iltalehti.fi/viihde/2016052521619026_vi.shtml
 
 

#lifeonthesea

Så var första halvan av arbetspasset avklarat för denhär gången. Tiden går så löjligt snabbt här ute. 6 dagar tills jag får ledigt, och när en kollega idag sa att efter dethär 2 veckors passet så är det bara 3 mer utmönstringar för oss innan säsongen är slut så blev jag faktiskt ledsen. Shit alltså, det känns som vi just börjat och snart är det ju September och det är över igen. Buhu ju!
 
 
Men damn vad jag älskar dethär jobbet. Att en gång i månaden få ha den känslan många människor bara får en gång i året med att "yeeeees äntligen semester wohooooo" är ju helt löjligt bra. Och fick lön idag pluss semester pengar från förra året som fick min kärlek till dethär jobbet att gå upp ännu lite mer.
 
 
PS. Jag hade gått upp 3 kilo efter min Finland-Miami-Bahmas semester resa haha omfg.... Så förutom arbetar så går jag på gym varje kväll och äter så hälsosamt jag bara kan. Hah alltså.. Men that's about it what's going on in my world right now.
 
 

2014
Jan
Feb | Mar
Apr |
.
2013
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | | Nov
Dec
.
2012
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep| Okt | Nov
Dec
.
2011
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2010
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2009
Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
bloggar