The green eyed monster - jealousy

Alltså dethär är ett jätte personligt ämne, men I'm pretty sure I'm not alone, så därför vill jag dra upp det på bloggen. De senaste månaderna, det startade i November faktiskt, så har jag upplevt något jag inte haft på typ 10 år - jealousy. Svartsjuka!
 
 
Wtf. JAG? Vad är jag svartsjuk över ens?! Where is this all coming from?! To be honest tror jag något slog slint i min hjärna efter att festa i NY, eller jag tror kombinationen av min hjärna som kanske inte mentalt var så stark just då, en slowly uppbyggande osäkerhet och så toppa det med festa och så bara boom "Hey I'm Jealousy, nice to meet you, I'll hang out in your brain from now on".
 
 
 Grejen är ju att det tog sjukt länge för mej att
ens erkänna dethär. Svartsjuk? Jag? Wtf guunej
I'm not that kind of girl. Jag ÄR INTE den avundsjuka flickvännen. Jag är den coola tjejen. Så länge en
kille jag dejtar inte faller in i en tjej med sin dick är
jag cool med att han har kvinnliga polare, hänger, flörtar,
skriver, whatever med tjej kompisar (I mean jag vill
inte sätta begränsningar över någons liv och speciellt
inte låta personen vara den person de är). Men öh nä,
något hände plötsligt och att A ens bara rörde en
annan tjej fick mej att dö av ilska på insidan.
 
 
And I mean, jag var ju på Yacht Week med honom (alltså det är det ultimata relationship testet) and I didn't fucking care for alla topless brudar han hade i sitt face där eller vem han dansade eller hängde oskyldigt med, för jag visste ju att in the end var det mej han ville vara med, var med, och ingen annan. Men så ett par månader senare blir jag till en jävla psykbrud som surar för att han snackar med andra brudar?! Eller typ skriver med sitt ex? What the fuck is up with that?!!
 
 
 Fast i mitt huvud är ju min svartsjuka såklart ju inte mitt fel. Nä, det är han som är idioten. Varför ska han ha tjej kompisar? Och varför i helvete ska han ha kontakt med sitt ex?! Pluss, han får mej inte att känna mej good enough anyway så... Om han nu bara visade att han älskade mej mer skulle jag väll inte ha problem med att tro han e ute efter andra tjejer. Nepp idiot kille, hans fel att JAG mår skit och är svartsjuk. Fuck him. Och när han e ute och festar hela natten då? Yeah yeah sure, I knooooow this game, jag har sett hans kompisar, I know mina kompisar, jag ser dagligen på mina sociala media kanaler killar med fruar och barn som skriver, I know how this world fucking works - allt handlar om att get laid, spelar ingen roll om man har kille eller tjej, cheating är helt enkelt part of a relationship. Pluss, han gillar säkert inte ens mej, han säger nog det bara. Jag är nog bara ett tidsfördriv, en ersättare för nått ex, eller who knows vad jag är. Jag försöker hålla dehär tankarna så långt som möjligt inombords, vilket jag är rätt bra på, så ALLT i mitt huvud går inte ut över honom (eller ofc it does..), men det ändrar ju inte hur jag känner, mår eller skiten jag har i huvudet. För det som är i mitt huvud är REALITY, det är bara som det är, och jag kan därför inte lita på honom, eller någon annan, och bara vänta till dagen kommer när jag är the fool, den som blev cheated och står där sårad och har dödsorg. Därför håller jag ständigt på och bråkar med han, jag har till och med alltför många gånger sagt till honom, gjort faktisk stora scener, över att nä förressten vi ska nog inte vara tillsammans för it's not forever och inte värt smärtan som kommer komma. Så fuck this shit, kan vi typ bara göra slut. Nu. I don't want more love shit. Och en grej jag alltid drar upp är "I WANNA BE ALONE. I DON'T NEED OR WANT ANYONE." Så därför måste vi göra slut? Okej? Makes perfect sense. Såååå bye bye.
 
 
Fast, detdär är ju inte verkligheten. Fast, varför är det där
i hjärnan då om det inte skulle vara real? För att -
 
1. Jag har obviously deepa problem med min självbild och självkänsla at the moment som får mej att känna mej not good enough (funny, för att i sommrast minns jag att jag tänkte motsatsen, "If he wanna be with someone else, let him go ahead, I don't fucking care because it's not my lost, he'll for sure don't find anyone better than me" och nu är jag "omg alla andra är ju bättre än mej, whyyyyyy the hell e han med mej ens?!!!!")
2. Jag är ju uppenbart rädd för att förlora honom. Mitt senaste relationship blev liksom till ett avslut som gav mej hjärtesorg i flera månader, honestly år, och jag vill aldrig känna så igen. Jag är traumatiserad med andra ord, och när jag äntligen låtit A hoppa över skyddsmuren till hjärtat och låter mej själv gilla honom blev det ju automatiskt att jag är livrädd att han ska kryper iväg bort från mej. Och rädslan att förlora någon går back to detdär med att inte känna sig good enough, som alltså går tillbaka till osäkerheten och dåligt självkänsla.
 
 Alltså har dethär ju INGET att göra med någon annan än mej själv. Det handlar inte om hur "mycket" jag tycker om någon, eller hur den personen uppför sig mot mej eller dylikt. För hur många gånger A än kommer säga han älskar mej och vara öppen med att han aldrig skulle vara otrogen kommer de orden aldrig betyda något eller ändra mening för mej om JAG inte SJÄLV väljer att tro dem. Just nu har jag ju haft ett tankesätt som säger "äh, han säger ju såklart han aldrig skulle vara otrogen och att han inte har intresse i andra, because a cheater never admit being a cheater...". Okej men what about trust Jessica? Vad vill du han ska säga då? HAN kan inte ändra, och ska inte ändra, han gör precis allting rätt men jag väljer ju att inte se det, så det ända som ska ändras är MITT tankesätt.
  
Och det där med ett ex? Grejen är ju den att JAG är ex proffs. Mitt första ex är fortfarande en av mina närmaste vänner, killen jag dejtade innan A är ännu en av mina få bästa vänner. Jag om någon borde veta hur det är att vara "bara" kompis med någon man brukar ligga med. Om A fortfarande ville vara tillsammans med sitt ex skull han ju inte vara ihop med mej, right? Jag älskar ju folk som kan vara kompis med sina tidigare lovers! So what's my problem här really?

Som sagt, jag har inte upplevt dethär på många måååånga år, och det handlar inte om att jag skulle vara mer in love med A än någon tidigare eller att det är något speciellt mellan oss eller whatever, det handlar endast om mitt psyke och att jag har uppenbarligen en stor svacka i min självkänsla just nu (som btw inte är samma sak som självförtroende. Jag har bra självförtroende, men inte bra självkänsla) - och det är okej! Man kan ju inte alltid vara på topp. Och så länge jag kan inse att dethär är ett problem JAG har, kan jag jobba på det. Men om jag fortsätter förneka, skylla i från mej, fortsätter misstro allt och alla, och intygar mej själv att dethär handlar om hur en annan människa uppför sig mot mej, så kommer jag fan stå stilla med dehär tankarna fler månader än dehär 2 som gått.

Varför skriver jag dethär på bloggen, tar upp mej själv som ett öppet personligt exempel? För I'm pretty sure dethär är ett rätt normalt problem som dyker upp i de flesta människors liv nu som då. Okontrollerat svartsjuk över sin kille, vänner eller whatever. Eller en period med låg självkänsla eller självförtroende. Och jag vill verkligen inte att någon av er ska vara den tjejen jag varit, den där psykbruden som förnekar hon har problems och det är fel på världen och inte på henne. Jag vill få alla att förstå om du känner som jag har gjort (lite svartsjuka är väl okej och nyttigt, men om du liksom kokar inside och tar det ut över någon annan och ber dem att ändra på sig är det INTE okej), måste du förtstå att det är bara DU som kan ändra på det, det är inte fel på den andra personen eller människorna som han/hon hänger med, det är fel på dina tankar. Du ÄR good enough eftersom personen uppenbart valt att vara tillsammans med dej, sluta tvivla. Innan jag googlade insåg jag ju inte hur jävla mycket mina tankar passade in på vad det online stod om jealousy & anger problems. Nu när jag vet och förstår jag har problem och it's all in my head så kan jag stoppa tankarna i starten istället för att låta det eskalera och bli till bråk eller få mej att må dåligt och over think things. Det finns sjukt mycket hjälp att läsa online, och efter det är det bara upp till en själv att göra något åt saken. I know I'm a strong person, den starkaste jag känner, så något så idiotiskt som svartsjuka och dålig självkänsla är fan jävlar något som inte längre ska vara del av vad som snurrar i mitt huvud. 
 
 
Pluss jag vill vara öppen med dethär, så ni kan förstå att en tjej med över en halv miljon fans och följare på sociala medier, som är älskad för den hon är, kan också ha en dålig självbild och självkänsla. I'm just saying, anybody kan tvivla på sig själv och fråga sig själv om de är "good enoug", whoever they are, och det är okej - så länge man bara inser man har problem och att det bara är en själv som kan jobba sig ur det. It's all in the head...
 
 I'm in control of my own thoughts and feelings. Nobody else.
 

Kommentarer
Postat av: Anonym

JAHA... vem bryr se?

2017-01-06 @ 01:13:32
Postat av: Anonym

tror du att du e viktig ?

2017-01-06 @ 01:14:00
Postat av: Anonym

du e bara en vanlig människa som alla andra.

2017-01-06 @ 01:14:36
Postat av: Anonym

dit vackra liv spelar ingen roll...

2017-01-06 @ 01:16:24
Postat av: Anonym

dit vackra liv spelar ingen roll...

2017-01-06 @ 01:16:25
Postat av: Anonym

när du inser att du int e viktigare än någong annan, e bättre för dig. puss o kram.

2017-01-06 @ 01:18:37
Postat av: j

Bra skrivet :) Du e säkert inte ensam om de här tankarna.
PS. Den där ironiska "anonyma" verkar ha större problems, som bara vill "platta" :( Det där om något är = att vara apatiskt

2017-01-06 @ 07:41:54
Postat av: S

Du e medveten om problemet o då e du redan långt på väg.

Jobba på självkänslan o låt int tidigare erfarenheter hindra dig från att va lycklig.

2017-01-06 @ 09:53:39
Postat av: Carro

Tankeväckande inlägg Pessi! Behövd läsa detdär med att om man int väljer att tro på det själv så spelar det ingen roll vad nögon annan säger.. Har själv jääävlig dålig självkänsla nu, int då det kommer till relationen och så men andra grejer. Så, bra inlägg! Kram

2017-01-07 @ 15:09:29
URL: http://carolaekman.fi
Postat av: Barret

Hej Jessica!
Du har säkert pratat om detta med din kille men ifall du inte har det så tror jag att det skulle vara bra att diskutera detta. Ifall ni pratar ut ordentligt om detta så tror jag att det stärker ert förhållande mycket.
Han måste få veta att du har det jobbigt med denna sak, annars blir han bara confused över ditt beteteende vilket i längden skadar tilliten och ömheten mot varandra. När det handlar om förhållanden så gäller nog uttrycket "Ärlighet varar längst".
Förlåt om detta kan uppfattas som ett drygt inlägg, ville nog bara vara till hjälp :)

2017-01-07 @ 20:59:42
Postat av: haha

"Anonym" bryd se tillräckligt att läsa + kommenter fleir gang iaf haha :D jobbigt liv hen verkar ha :)

2017-01-23 @ 18:44:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
2014
Jan
Feb | Mar
Apr |
.
2013
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | | Nov
Dec
.
2012
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep| Okt | Nov
Dec
.
2011
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2010
Jan
Feb | Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
.
2009
Mar
Apr | Maj | Jun
Jul | Aug | Sep
Okt | Nov
Dec
bloggar